Jag brydde mig, jag var snäll, jag hjälpte dig, trodde på dig, litade på dig, du svek mig, lurade mig. Du är en jävligt falsk människa, jag dog nästan pga av dig men varför skulle du bry dig. Insåg idag att varför ska jag fortsätta tänka på det, jag ska gå vidare, vara med dom jag verkligen vet tycker om mig för den jag är, som inte lurar mig eller sviker mig, som bryr sig, som jag litar på. Så säger bara så här   och älskar er andra    

Har varit lite deppig ett tag nu MEN är så jävla glad idag av olika orsaker och tänkte rabbla upp varför bara för att

1. Det är vinter och julvecka.

2. Jag lyssnar på världens bästa julmusik och ni kan aldrig gissa vad det är. Julmusik får mig alltid på bra humör.

3. Kommer träffa mycket folk den här veckan och nästa.

4. Får prata med personer och vara med personer jag tycker om.

5. Julklappar såklart.

6. Har fått min ziperall, visst den är inte äkta onepiece men när man ändå fick den som studentrabatt så vad fan.

7. Älskar julen, bästa tiden på året.

8. DET ÄR SNÖ!! Mycket också och kram snö dessutom, vänta ni bara.

9. Får träffa och prata med världens bästa person.

10. Ska supa imorrn med bra och roligt sällskap.

11. Har funnits mycket att skratta till idag.

12. Mår så sjukt bra inuti och det är tack vare en speciell person.

13. Gratis julmat fick vi idag också av våra snälla grannar.

Det finns väldigt mycket fler saker jag kan rabbla upp som gör mig väldigt glad men ni ska orka läsa också   

Bjuder på denna iaf, en liten tankeställare   

Knarkar Secondhand serenades album A twist in my story just nu och har gjort i några dagar.

Var inte i skolan idag, orkade helt enkelt inte.

Somnade gråtandes igår kväll för dom som nu bryr sig och vill veta.

Har prov imorrn, men har svårt att koncentrera mig, har svårt att koncentrera mig överhuvudtaget just nu, på allt.

Vill utplåna mig själv. Vill få bort alla problem jag har och har skapat runt omkring mig. Orkar inte mer.

Jag önskar jag var tillräcklig. Jag önskar att allt jag har sagt är tillräckligt för att få dig att stanna och att det får bort känslan som stoppar dig.

Det här är verkligen den sämsta decembermånaden jag någonsin har varit med om i hela mitt liv..

Har namnsdag idag btw, för dom som ville veta..  

Har tänkt på en sak hela dagen...

Det känns som om jag gillar dig mer än vad du gillar mig.. Det är lite jobbigt att känna så. Vet inte vad jag ska svara dig längre...

För övrigt så har jag inte gjort så mycket idag, har varit i skolan, frusit arslet av mig och varit så pisstrött så det finns inte, kollat på idol och nu så sitter jag här och lyssnar på musik och fryser fortfarande, vanlig dag för mig det här.

Men har ändå inte kunnat slita mig ifrån tanken jag skrev ovanför. Har gått igenom sms på sms på sms för att intala mig något annat men kan inte släppa det..

Hoppas ni haft en bättre dag.

Idag var jag i skolan och det har varit en ganska bra dag där, igår var det ju roligast när vi väntade på att min farsa skulle komma och hämta oss där hahaha fyfan  

Idag fick jag veta att jag har anemi, alltså blodbrist, det är därför jag är så grymt trött hela tiden och alltid fryser. Det går att förbättra med hjälp av järntabletter så det ska jag börja ta nu. Sedan så har jag även börjat med antidepressiva igen fast en ny sort så får vi väl se hur dom funkar.

Nu ska jag iväg på taco middag och sedan sticker jag till min sånglärare för att köra igenom låten jag ska sjunga imorrn.

Puss hej.

Jag har börjat ångra inlägget jag skrev förut om mina vänner.. Vad har hänt? Jag står här ensam och fattar inget alls. Dom flesta är irriterade/sura/arga. Dom har slutat prata med en som dom gjorde förut, har satt mig åt sidan typ. Vad är meningen med allt detta?

Jag förstår inte varför folk inte tror en, varför är det så svårt att tro på vad jag gör, vad jag säger? Jag har ALDRIG ljugit för mina vänner, aldrig. Så vad är det som händer? Vad har jag gjort? Något måste det ju vara?

Jag blir så jävla less på att alltid få dessa ord upptryckta i ansiktet hela tiden "folk trycker ner dig. Varför låter du folk trycka ner dig?" Saken är den att det gör jag inte, inte längre. Folk kan säga vad fan dom vill till mig en gång och jag kommer bry mig men inte göra något, nästa gång någon säger något som jag inte gillar så lackar jag. Jag vill bara inte ha fler problem eller bråk i mitt liv, det är därför jag inte gör något första gången, jag orkar inte mer sånt skit. Hur svårt kan det vara att förstå det?!

Jag ska fan sluta försöka med allt. Allt jag gör eller säger blir ju bara så fucking fel eller tas på fel sätt. Jag orkar inte mer, jag slutar försöka med allt, jag går och lägger mig i graven och lämnar alla ifred. Jag är ju ändå bara en börda för folk, så jag har ju inget här att göra...

Orkar inte med mer falska människor...

Mitt liv har alltid varit ett fucking helvete och det har ju inte blivit bättre, det kommer inte bli bättre...

Som sagt så slutade inte kvällen så bra i går, jag kunde inte sova och låg och grät hela natten, tårarna tog aldrig slut, smågrät fram till praktiken idag, var tvungen att behärska mig där, mådde piss dåligt där och ville bara hem och lägga mig i sängen och gråta, mådde sjukt dåligt på vägen hem, kom hem och gick och la mig och sov. Har haft sån sjukt mycket ångest idag, dagen blev bättre när jag snackade med Kristoffer igen. Har lugnat ner mig ganska mycket nu, har inte så mycket ångest kvar.

För övrigt så är jag helt dum i huvudet, varför står jag och matar på?! Jag gör alltid det, så fort det händer något och jag blir sårad så matar jag på med bullshit egentligen, tills personen som tar emot skiten mår dåligt och det är min avsikt just då. Varför gör jag så?! Jag märker inte vad jag har gjort förens några timmar senare och då kommer jag inte ens ihåg vad jag har sagt, bara att jag snackat massa bullshit. Och så mår jag sjukt dåligt efteråt för jag har ju faktiskt fått personen att må dåligt, jag får skuldkänslor.

Som sagt så fort det händer någonting och jag blir sårad, det behöver inte vara något stort, i det här fallet så var det en mening som startade skiten, så får jag som en black-out och pratar massa bullshit men kommer inte ihåg något sen.

Hur pantad är jag egentligen?!

Jag var sjukt rädd efteråt när jag insåg vad jag hade gjort, visste inte vad jag skulle ta vägen, vad som skulle hända,ville inte sluta prata. Allting blev bara sjukt jobbigt. Jag kunde inte koncentrera mig idag, ALLT jag tänkte på var det här, försökte spela upp allting i huvudet igen, försökte hitta en utväg, men jag kom ju inte ens ihåg allting!

Vad fan ska jag göra? Jag kan inte fortsätta så här...

Min pappa kommer bli sjukt irriterad när han ser min telefonräkning, men jag bryr mig inte jag måste få prata med dig, jag behöver dig! <3